Hennes namnförslag sätter prägel på nya stadsdelen

"Jag är glad, nöjd och tacksam". Därför föreslog Elisabeth Andrén namnet Argus till det nya kunskaps- och kulturcentrumet i Falkenberg. Namnet kommer nu sätta temat för platser och gator i den nya stadsdelen Krispeln.

delningar

Under två månaders tid i somras fick Falkenbergsborna möjlighet att skicka in namnförslag via kommunens hemsida på vad det nya kunskaps- och kulturcentrum i Falkenberg skulle heta. Totalt kom det in 80 förslag och det fanns många bra idéer att jobba vidare med under några månaders tid. Men av alla förslagen som kom in beslutade sig till slut kultur- och fritidsnämnden för namnet Argus. Förslaget skickades in av Elisabeth Andrén.

– Jag är glad, nöjd och tacksam. Jag tycker att det är hemskt trevligt att nämnden har jobbat vidare med förslaget, för de här fina idéerna till gatunamnen är inte mina förslag. De har nämnden arbetat vidare på och gjort så mycket trevligt av, säger en upprymd Elisabeth Andrén.

Namnet Argus syftar till tidskriften "Then swänska Argus" som gavs ut på 1700-talet av Olof von Dalin. Tidskriften hade ett enkelt språk som var lätt att förstå och läsaren fick kunskap om aktuella händelser i hela samhället. På den tiden var detta något unikt. Förutom associationer till svensk språkhistoria och kunskap, har namnet faktiskt en lokal anknytning till Olof von Dalin som föddes utanför Falkenberg på Vinbergs prästgård. Olof von Dalin var en falkenbergare som gjorde avtryck som journalist, bibliotekarie, rikshistoriker och inte minst lärare för Gustav III som barn.

Även de kringliggande gatorna i den nya stadsdelen Krispeln får namn kopplade till Argus och Olof von Dalin (se mer om namnen i faktarutan.)

– I förslaget började jag lista jag upp olika saker som Olof von Dalin har gjort som kommer ha anknytning till det man har för avsikt att göra i det här huset. Då slog det mig, "varför inte namnge kulturhuset Argus?", säger Elisabeth Andrén.

Elisabeth Andrén är faktiskt såpass intresserad av Olof von Dalin att hon är sekreterare i Olof von Dalinsällskapet.

– Jag och min man har varit intresserade av Olof von Dalin länge och när sällskapet bildades 1995 gick vi med i det från start. Jag har alltid tyckt att han var en spännande författare och när jag hamnade i Vinbergs församling där han kom ifrån så blev det ganska naturligt att jag gick med, berättar Elisabeth Andrén.

För henne var därför ett namnförslag med koppling till von Dalin ganska självklart. Men när nämnden ringde upp Elisabeth några dagar innan beslutet togs och berättade att det lutade åt Argus, blev hon ändå ganska förvånad. Hon fick det slutgiltiga beskedet om att namnet var spikat efter nämndmötet i tisdags.

– Jag blev faktiskt ganska förvånad, för jag hade nästan glömt bort att jag hade skickat in förslaget. Jag fick en idé och skickade iväg någonting och sedan gick det några månader. Men jag tycker att det här är jättekul – framförallt för Olof von Dalins skull.

Sällskapet har jobbat för att bevara hans minne.

– Och jag kan inte tänka mig ett mer lyckat sätt att göra det på än genom det här. Vi har som syfte att göra honom mer känd, sprida författarens verk och och öka kännedomen om dem. Vi har även ett besöksmål i Vinberg, på en ö där vi har ett litet lusthus. Han bodde inte i Vinberg så länge för han gav sig i väg till storstan, men där finns en del att se i alla fall, berättar hon.

Argus kommer att vara beläget mitt i centrum med entré mot Stortorget och beräknas vara klart för inflyttning under 2020. Byggnaden kommer att inhysa både gymnasieskola, kulturskola, bibliotek, turistinformation och café.

Har det bara varit positiv respons på namnet?

– Det har varit en del andra kommentarer också. Några undrade vem som satt i den juryn, men sådana kommentarer får man ta, säger hon med ett skratt.

– Det finns alltid olika synpunkter.

Men hur kom du egentligen på just det namnet?

– Det var mycket i samarbete med min man. Vi satt och spånade och jag skickade in det. Dels skulle det vara något som var kort och lätt att säga. Argus var det första Olof von Dalin blev berömd för som skribent och den har haft en stor betydelse för svenska språket, genom att han skrev på ett kåserande och trevligt sätt. Det var inte alltför vanligt på den tiden. Jag tyckte att Argus var värt att lyfta fram och att det kunde vara ett bra namn, säger Elisabeth Andrén.

Elisabeth Andrén. Foto: Privat

FAKTA

FAKTA

Kort bakgrund till de specifika namnen kopplade till Olof von Dalins litterära bana:

GATOR

Debattgatan:

Dalin höll debatten levande om aktuella politiska förehavande med verser. Versgräl med en fru Nordenflycht, där de öste elakheter över varandra. Med dolda politiska anspelningar i t ex dikten Svenska Friheten, på 1740-talet, manade Dalin till enighet och samling i ett för landet svårt politiskt läge.

Biblioteksgatan:

Dalin blev chef för Kungliga Biblioteket 1737. Där hade han tillgång till bokskatter för sin forskning inom historia. Inte minst viktigt då han skrev Sveriges historia.

Parodistigen:

Drev och förlöjligade ortodoxa präster genom parodiska texter, humoristiska visor. Prästskämten var en del av sällskapslivet förlustelser.

Satirstigen:

Skrev satirer.

Komedistigen:

Skrev bl.a. komedin Den avundsjuke på 1730-talet.

Dramastigen:

Skrev bl. a drama tragedin Brynhilda; ett drama om kärlek och svartsjuka, på 1730-talet.

Dalins plats

GÅNGSTRÅK

Replikstråket :

I Dalins berättarteknik använder han sig ofta av samtal, repliker, i dialoger som levandegör berättandet.

PARK

Dialogen:

Se föregående

OMRÅDESNAMN

Skriftställaren:

Dalin skrev inom ett otal genrer; journalistiska alster som Argus, historieskrivning, drama, komedi, parodi, satir, visor, dikter.

KVARTER

Journalisten:

I sin tidning Argus agerade Dalin som skrivande journalist i kåserande stil. En gång i veckan skulle han skyndsamt producera artiklar som skulle sättas, korrekturläsas osv.

Folkbildaren:

I Sagan om hästen berättar Dalin 200 år svensk historia. Han blev Rikshistograf med Svea Rikes Historia, där han satte in landets historia i ett större sammanhang.

Gav pekpinnar om beslutsfattare. Fångade snabbt läsaren genom sin berättarteknik, att vara i direkt samtal med läsaren. Han gav ofta historiska bildande perspektiv i Argus och andra verk.

Humanisten:

Produktiv inom litteratur, historia och värdesatte bildning, var själv student inom humaniora vid Lunds universitet. Hade en medmänsklig inställning till sin läsekrets.

Informatorn:

Blev informator som okänd 19-åring i Stockholm, hos familjen Clas Rålamb 1727. Denne blev senare landshövding i Halmstad. Hans Gustaf Rålamb var hans elev, de blev vänner för livet.

Har du ett nyhetstips? Tipsa redaktionen genom att klicka här.

delningar

Nyhetsbrev

Prenumerera på Sveriges snabbaste och mest ultralokala nyhetsbrev. Här får du nyheter om stora som små händelser.
Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag 24 Sveriges data- och cookiepolicy.

Relaterade artiklar